De nya krigen

Vad menas med de nya krigen?

De nya krigen kallas så i brist på bättre namn. De skiljer sig från traditionella krig i den meningen att vi inte ser två arméer mot varandra, stödda av varsin regering.

Det vi ser är inbördeskrig i söndrade nationer, ofta med korrupta, svaga regeringar och en infrastruktur, som har brutit samman.

De flesta av de nya krigen pågår i fattiga u-länder. De gäller oftast kontrollen av och förtjänsten från rika naturresurser. Rebellarméer, som ofta konkurrerar sinsemellan tar kontrollen över regioner med rika naturresurser. Rebellerna är ofta tungt beväpnade och finansierar sina vapen med att smuggla ut och sälja värdefulla mineraler, diamanter och guld.

De nya krigen kallas också för assymetriska krig därför att det är svårt att

Hösten 1989 föll Berlinmuren. Det kalla kriget var över. Stormakternas intresse av att stödja u-länderna militärt minskade. Många ville tro att fred och rättvisa nu skulle råda. I Amerika utlyste president Georg Bush senior i ett tal den 11 september 1991 en Ny Världsordning av fred och demokrati baserad på marknadsekonomi. Den nya världsordningen blev globaliseringens tidsålder.

Men fred blev det inte i den nya världsordningen i globaliseringens tidsålder, snarare tvärtom.  Sovjetunionens och Jugoslaviens sammanbrott följdes av blodiga krig. Folkmordet i Rwanda väckte världens fasa. Inbördeskrigen i Afrika spred terror, misär och sjukdomar.

De flesta av dagens krig pågår i fattiga u-länder. Många, men inte alla, i Afrika. De våldsamma konflikterna gäller tillgången till och kontrollen av naturresurser.