Idéer för workshops

Idéer för korta workshops för yngre och äldre

”You can’t take sides when the world is round” – inblickar i amerikansk fredskultur på 2000-talet

Bekanta dig med amerikanska artisters affischer om krig och fred i boken

Yo! What happened to peace

Boken kan beställas från www.yopeace.org/yobook.

Om du inte har möjlighet att beställa boken kan du titta på bilder och foton på ovannämnda webbidor.

- Läs texterna på webbsidorna och ta reda på svaren på följande frågor:

- Vem står bakom bilderna?

- Varför har man gjort denna webbsida och dessa bilder?

- Vilka uppfattningar om fred presenterar bilderna?

- Vilka stilgrepp har man använt i bilderna (seriestrips, humor, graffiti)?

När du har bekantat dig med materialet kan du planera en egen fredsaffisch med din stil, där du tar ställning till fredsfrågor som är viktiga för dig.

Affischerna kan användas för utställningar hemma, i skolorna, i ungdomslokaler, i bibliotek eller andra utrymmen. Arbetsmetoden passar bra för undervisning inom bildkonst, etik, historia eller samhällskunskap.

Böcker om krig  och fred:

Om du känner till eller är med i en litteraturkrets kan du föreslå att ni med tanke på Ansvarsveckan läser någon bok kring temat krig och fred. I gruppen kan ni tillsammans fundera på vilka tankar böckerna lyfter fram om krigets orsaker och dess verklighet eller om motstånd till krig eller vad ni själva kommer att tänka på när ni läster böckerna. Här är några exempel på böcker ni kan utgå ifrån:

Ernest Hemingway: Farväl till vapnen

Martin Luther King: Vägen heter icke-våld

Peter Englund: Brev från nollpunkten

George Orwell: 1984,

John Pilger: Den dolda dagordningen

Musiktips:

Neville Brothers:  Skivan Yellow Moon (låtarna Sister Rosa, With God on Our Side)

Musik av Bob Dylan (Masters of War), Pete Seeger (Where have all the flowers gone), Tom Paxton och andra som skrivit sånger i Vietnamkrigets skugga.

Cranberries: Zombie (om konflikten i Nordirland)

Edwin Starr: War

John Lennon: Give peace a chance, Happy Xmas War is Over

Status Quo: In the army now

Låten Sister Rosa handlar om Rosa Parks, en svart kvinna och medborgaraktivist som medverkade till att afroamerikanska medborgare fick samma rättigheter som vita. Rosa Parks vägrade ge upp sin plats till en vit busspassagerare då hon var trött. Det blev startskottet till medborgarrättsrörelsens kampanj för lika rättigheter för svarta och vita i USA.

Filmtips:

Se någon amerikansk krigsfilm som The Hurt Locker, Saving Private Ryan, Black Hawk Down, Three Kings, Deer Hunter, Pearl Harbor, Redacted, Salvador, Tora Tora, Flags of our Fathers, Letters from Iwo Jima eller någon annan krigsfilm du råkar få tag på.

Skriv en essä där du tar upp följande frågor:

·         Vad är soldatens roll i dessa filmer

·         Vem ger order till soldaterna?

·         Följer soldaterna order eller blir det diskussion om att inte lyda order?

·         Vad kan göra att en soldat inte lyder en order som han inte kan acceptera?

·          Om du skulle vara soldat i filmen, skulle du tveka att fullfölja en order som ges i filmen? Varför / varför inte? Vad skulle du har gjort i stället?

·         Hur avbildas fienden i filmen?

·         Vilka mänskliga eller omänskliga egenskaper har fienden?

·         Vilket språk, vilka termer används om fienden? (gooks, motherf-r)

·         Överenstämmer bilden av kriget och fienden med verkligheten? (Är alla muslimer terrorister? Talar alla icke-amerikaner konstig engelska? Spelade man rysk roulette i Vietnam?)

·         Hur avbildas de egna soldaterna? (hjältar, anti-hjältar, krigande för en viktig sak, vinnare, förlorare)

·         Finns det andra aktörer än de krigande? (vänner, anhöriga, journalister)

·         Hur uppfattar dessa kriget och dess orsaker?

·         Om du har tillgång till filmerna Flags of our Fathers och Letters from Iwo Jima kan du skriva en essä om perspektivet fiender och egna förändras när man sett båda filmerna om samma händelser ur två olika synvinklar.

Förslag till lektioner / undervisning

I följande material har vi använt materialet Military Myths som utgångspunkt.

Combating Military Recruitment in the Classroom. A Classroom Curriculum. Created by Teachers for Teachers. Nycore, 2003.  En del av exemplena är därför tagna från USA. Du kan använda och anpassa exemplen som det passar.

Lektion 1

Krigets psykologi: Vi och De Andra

Målsättning:

* Vi behandlar propagandans betydelse för krig

* Vi diskuterar krigets psykologi

* Vi utvecklar ett kritiskt sätt att förhålla oss till bilder

För detta behövs:

·         Lexikon / internet

·         Bilder av krigspropaganda www.classroomtools.com/faces2.htm

1. Presentera begreppet ”krigets psykologi”. Med hjälp av krigets psykologi kan individens tänkande formas så att han/hon börjar acceptera kriget och dess följder förstörelse och död när det drabbar ”den andra”. ”Den andra” fövandlas till omänsklighet genom krigets psykologi. Berätta att denna lektion utgår från den forskning som handlar om hur man använder krigspsykologi.

2. Be klassen hitta på exempel på detta tänkesätt ur sitt eget liv eller ur filmer (t.ex. idrott, gängliv, skolmobbning). Dessa exempel kan användas för att identifiera processer i vilka människor skaper "den andra" eller "fienden".

3. Be eleverna slå upp ordet propaganda i ordbok eller på wikipedia.  Definiton av propaganda på wikipedia:

Propaganda är ett meddelande eller en framställning som är avsedd att föra fram en agenda. Syftet är inte att informera utan att påverka och innehållet brister ofta i saklighet och/eller är avsiktligt ofullständigt eller rentav falskt.  Propaganda saattaa olla valheellista tai tosipohjaista, mutta on usein yksipuolista ja saattaa valaista asiaa ainoastaan propagandan tuottajalle hyödyllisistä puolista.”

4. Håll i minnet vad propaganda betyder och diskutera med klassen vad olika krig fått för namn.

Några av USA:s senaste krigsoperationer:

Operation Desert Storm – Gulfkriget

Operation Enduring Freedom – Kriget i Afganistan

Operation Iraqi Freedom – Irakkriget (med eller i Irak?)

Vad kommer du att tänka på när du hör namnen på dessa krig?

Varför tror du att man gett krigen dessa namn?

Vilka erfarenheter tror du att soldater som deltagit i dessa krig har fått?

Som bakgrundsmaterial kan du läsa om Irakkrigets propaganda. http://www.classroomtools.com/iraq_war.htm

5. Undersök ”fiendebilden” på adressen www.classroomtools.com/faces2.htm och fundera på med klassen hur man med bilderna har försökt påverka medborgarnas uppfattning om fienden.

6. Sammanfattning: Låt eleverna skriva en egen definition av krigets psykologi.

7. Hemuppgift:

Följ med medierna under en veckas tid. Vilka exempel om ”fiender” och ”den andra” hittar du i rapporteringen? Kan de exempel du funnit kallas krigspropaganda? Som exempel kan koncentrera sig på en speciell konflikt, till exempel undersöka hur olika parter rapporterar i nyheterna från Irak eller Afghanistan: USA:s regerings hemsidor www.whitehouse.gov  och Al-Jazeera www.english.aljazeera.net

Lektion 2. Wanted: soldater

Målsättning:

• Vi bekantar oss med olika strategier som används när armén vill rekrytera soldater i Finland och andra länder
• Vi undersöker hur armén i olika länder försöker påverka unga och deras förståelse av krig och fred
• Vi lär oss anteckningsteknik
• Vi övar oss i att sätta oss in i den andres situation och ta på oss olika roller

För detta behövs:

• internet
• länkar www.goarmy.com USA:s armés rekryteringssidor
• www.teetyotajollaontarkoitus.fi Finlands försvarsmakts rekryteringskampanj år 2001

1. Som bakgrundsinformation kan du ta fram:

I USA jobbar armén aktivt för att få ny personal. I marknadsföringen används till exempel rekryter som dejourerar vid läroanstalter och webbsidor för unga. I Finland har försvarsmakten som arbetsplats blivit allt mindre intressant (enligt en undersökning år 2000 tyckte bara var tionde ungdom att försvaret kunde vara en intressant arbetsplats) och därför har man under 2000-talet inlett en marknadsföringskampanj  riktad till unga, genom vilken man försöker öka intresset för armén som arbetsplats.  Denna lektion undersöker vi olika sätt att avlöna arbetskraft i armén och etiska frågor med ankytning till detta.

2. Låt klassen funder på orsaker och motiv som en person kan ha för att jobba inom armén. Skriv upp listan på tavlan. Vad är bra och vad är dåligt med motiven på listan.
3. Fundera på:

-Vilka följder får det om ingen är villig att jobba inom armén?

-Har det någon betydelse vilka motiv människor har som jobbar inom armén och hur påverkar det eventuell krigföring (frivilliga/obligatorisk armétjänst)?

4. Be eleverna bekanta sig med ovanämnda webbsidor och jämför Finlands och USA:s arméers sätt att marknadsföra sig själva som arbetsplats.

Frågor att fundera på:

Vilken typ av människor försöker arméerna intressera med sin kampanj?

Vilka fördelar kan det enligt hemsdorna innebära för dem som jobbar inom armén?

Vilken typ av påverkan har man använt på hemsidorna?

(t.ex. musik, chans att spela krigsspel, möjlighet att chatta med rekryter)

Vilka löften ges med tanke på en karriär inom armén?

Är löftena samstämmiga?

Finns det etiska problem förknippade med armérekryteringen i Finland / USA?

Vilka likheter och skillnader upptäcker du?

Vilka likheter och skillnader finns det i de anställdas uppgifter i de båda arméerna?

Minna Mannert

Minna är teologie magister, som är specialiserad på kritisk fostran och global ekumenik Minna startade upp Changemaker –nätverket i Finland 2004-2006 och fungerar i Föreningen för rejäl handel och som Kyrkans Utlandshjälps kontaktperson i Helsingfors domkyrkoförsamling. Minna jobbar som utbildningsplanerare i Nuorten Keskus.

Jan Edström har bearbetat material för svenskspråkiga ungdomar