Tänk själv - Tro fritt! - introduktion till Ansvarsveckans material

Tänk själv – Tro fritt

Religionsfrihet är temat för Ekumeniska ansvarsveckan 2011-2012. Det första året tar vi upp sambandet mellan religionsfrihet, demokrati och utveckling. Religionsfrihet och övriga mänskliga rättigheter är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle där alla människor äger tillhörighet och likvärdighet.

Det andra året lyfter vi fram religionsfrihet och flyktingskap eftersom kränkning av religionsfriheten och förföljelser mot religiösa och etniska minoriteter ofta tvinga människor på flykt både i sitt eget land och till andra länder.

En grundläggande rättighet

Religions- och övertygelsefrihet är en grundläggande mänsklig rättighet och innebär att var och en har rätt att bestämma över sin religiösa eller annan övertygelse och hur den ska utövas. Också andra livsåskådningar som ateism, agnosticism, humanism eller pacifism omfattas av religionsfriheten.

Religionsfrihet tillhör alla

Religions- och övertygelsefrihet är en universell rättighet. Den är nära förknippad med övriga mänskliga rättigheter som tankefrihet, åsiktsfrihet, föreningsfrihet och tryckfrihet. Religionsfriheten är mera än en medborgerlig rättighet eftersom den gäller alla människor oberoende av medborgarskap.

Religionsfriheten innehåller både en individuell rätt, inre religionsfrihet, och en offentlig dimension. Den inre religionsfriheten, rätten att välja, byta och lämna sin religion eller övertygelse, får aldrig begränsas, varken av stat, samfund eller enskilda individer. Eventuella begränsningar i den offentliga religionsutövningen måste föregås av en ingående analys av den aktuella situationen utifrån bland annat Europakonventionens artikel 9 som klart uttrycker i vilka fall den offentliga religionsutövningen eventuellt kan begränsas. Begränsningarna får till exempel inte rikta sig mot någon enskild grupp.

Vanligt att religionsfriheten kränks

Omkring 70 procent av jordens befolkning lever i länder med kraftigt begränsad religionsfrihet. Hoten mot religionsfriheten utgörs dels av statliga begränsningar och dels av socialt tryck, ibland bäggedera. Diskriminerande religionslagar och antiterrorlagar används av stater för att kontrollera medborgarna. Konfiskering av litteratur, hot, fängslanden och tortyr kan förekomma. I en del länder vänder sig extrema grupper ur majoritetsbefolkningen mot religiösa och etniska minoriteter. Helgedomar bränns, troende trakasseras och det förekommer attentat, våld eller hot om våld. I båda fallen hotas de mänskliga rättigheterna och den demokratriska utvecklingen i samhället. Kränkningar av religionsfriheten drabbar också andra mänskliga rättigheter, människors identitet, personliga säkerhet och delaktighet i samhälle och kultur.

Religionsfrihet och demokrati

Religionsfrihet är en förutsättning för ett demokratiskt och fritt samhälle. I länder där religionsfriheten garanteras av staten och respekteras av medborgarna tryggas i allmänhet också övriga mänskliga rättigheter. Därför är det viktigt att Finland och andra EU-länder ännu mer betonar religionsfrihet och övriga mänskliga rättigheter sin utrikes- och biståndspolitik.

Istället för att negligera religionen eller se religionen som ett hot borde alla länder lyfta fram religionernas positiva resurser. Religiösa mötesplatser förenar människor över gränser och erbjuder tillfällen för människor att diskutera möjligheter att arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. Religiösa ledare har en viktig uppgift i sina samfund och deras deltagande i utvecklingssamarbete ger goda resultat. Religiösa eller ideella rörelser bär ofta på möjligheter att stävja fattigdom och hjälpa de svagaste. Religionsdialog erbjuder en väg till försoning och hindrar marginalisering.

Religionen är en omistlig del av de mänskliga livet. Den kan hjälpa människor att förstå tillvaron och fungera i världen. Man bör inte negligera religionen och dess påverkningsmöjligheter för hållbar utveckling och människans fortbestånd. Därför borde man också ta vara på religionens betydelse i utvecklingssamarbetet.

Komplexa orsaker

Inget land i världen kan göra anspråk på att till alla delar uppfylla alla krav på absolut religionsfrihet och likställdhet mellan religioner och livsåskådningar. Också i länder med garanterad religionsfrihet har en del förhållanden ifrågasatts. Av historiska skäl måste till exempel regenten i de nordiska monarkierna tillhöra den nationella lutherska folkkyrkan och i Finland är den evangelisk-lutherska kyrkan det enda religionssamfund som omnämns i landets grundlag. Något överraskande uppvisar ett så kallat muslimskt land som Senegal en bättre religionsfrihetssituation än ett sekulärt västerländsk land som Frankrike.

Om materialet

Om kristna minoriteter lyfts fram i vårt material oftare än andra beror det på flera saker. Kristendomen är den mest utbredda religionen i världen, kristna minoriteter förekommer i alla länder, förföljelser mot kristna negligeras och den mesta omfattande informationen som finns att tillgå gäller förföljelser mot kristna minoriteter.

I vårt material berättar Johan Candelin om vad avsaknaden av religionsfrihet kan innebära. Heikki Huttunens artikel tar fasta på att varje människa är skapad fri av Gud. Sauli Feodorow skriver om religionsfrihet och Finlands utrikespolitik. Katherine Cash visar hur religionsfriheten påverkar övriga mänskliga rättigheter. Mika Nokelainen lyfter fram religionsfriheten i Finland och Tuija Vinko hur den förverkligas i våra skolor. Svante Lundgren berättar om de kristnas situation i Mellanöstern. Antti Pentikäinen betonar de religiösa ledarnas roll i fredsarbetet och Jan Edström lyfter fram några av religionsfrihetens föregångare i Bibeln och i kyrkans historia.

Kartor och beskrivningar

Materialet innehåller också kartor med beskrivningar från olika länder där religionsfriheten kränks. Beskrivningarna är ytterst kortfattade och exemplifierar länder med begränsad religionsfrihet. Kartor över Australien, Nord-, Syd- och Centralamerika saknas dels på grund av utrymmesbrist och dels eftersom begränsningarna i religionsfriheten i dessa världsdelar är förhållandevis små i jämförelse med situationen i andra världsdelar. Situationen på Cuba och de amerikanska antiterrorlagarnas konsekvenser för medborgerliga rättigheter och muslimska minoriteter är dock värda att lyftas fram.

Syftet med häftet är att informera och belysa frågor förknippade med religions- och övertygelsefrihet och uppmuntrar till engagemang för alla människors att tänka själva och tro fritt.  I slutet av häftet presenteras därför några förslag på vad församlingar och enskilda kan göra för att lyfta fram betydelsen av religionsfriheten. Vi kan på olika sätt hjälpa människor i länder med begränsad religionsfrihet att få rätt att tänka själva och tro fritt.

Ansvarsveckans samarbetsgrupp