SV Vastuuviikko 2017: Omalla äänellä

Människorättskämparnas arbete begränsas

Begränsningarna av människorättsförsvarares arbete är inget nytt fenomen, men på senare tid har deras situation blivit allt mera riskfylld.  

Nyligen arresterade den turkiska regeringen två ledare från Amnestys avdelning i Turkiet, İdil Eserin och Taner Kılıçin, anklagade för terroristisk verksamhet. Efter ett misslyckat kuppförsök har den turkiska regeringen arresterat 50 000 personer, bland andra journalister och aktivister. I praktiken har alla kritiska röster tystats ner.

Människorättsarbetet har försvårats globalt

Händelserna i Turkiet är en del av ett globalt fenomen, vilket märks på antalet dödsoffer bland människorättskämparna. År 2016 mördades 281 personer, 125 fler än året innan. ”Arbetet försvåras av olika faktorer: regeringar som håller sig fast vid makten, beväpnade grupper, megaföretag och extrema grupper. Enligt internationell rätt ska staterna garantera att medborgarnas rättigheter tryggas. I verkligheten utgör många stater ofta själva det största hotet mot dem som arbetar för mänskliga rättigheter”, säger Anu Tuukkanen på Amnesty Internationals avdelning i Finland. 

Förutom hot om våld hittar makthavare alltid på nya metoder för att tysta kritiken. İdil Eser ja Taner Kılıç tystades genom fabricerade anklagelser. ”Målet med rättegångar och arresteringar är att hålla mänskorättskämparna så hårt sysselsatta att de inte kan utföra sitt arbete”, säger Tuukkanen. 

I många länder döms folk till långa fängelsestraff som saknar grund. I Iran har mänskorättsförespråkare dömts till upp till tio års fängelse för kontakt med internationella mänskorättsorganisationer eller FN.

Hatprat försvagar verksamhetsmöjligheterna

Mänskorättsarbete svartmålas ofta. I Ryssland stiftades en lag 2012 som beskyller mänskorättsorganisationer för att vara utländska agenter, vilket har lett till att finansieringen upphört, arbetare har skrämts och organisationernas rykte förstörts.

Mänskorättsaktivister blir också utsatta för trollning eller systematiska störningar på nätet, som när azerbajdjanska aktivister och journalister blev föremål för en cyberattack vars syfte var att få tag på kritikernas personliga information. På liknande sätt utsattes journalisten Carmen Aristegui för cyberattacker efter att ha kritiserat den mexikanska regeringen.

Mänskorättsaktivister vill försäkra sig om att internationella mänskorättsavtal följs. Ifall de inte kan verka i sina egna länder kan inte heller de internationella processerna vara effektiva.

Den mest alarmerande situationen finns i Latinamerika där många mänskorättsaktivsister mördas. Också i Europa är utvecklingen bekymrande. Kritik mot regimer i Ryssland, Turkiet och Iran har slagits ned med våld. Bland EU-länderna har både Ungern och Polen försvårat mänskorättsaktivisters arbete och begränsat medborgarsamhällets verksamhetsmöjligheter via till exempel lagstiftning.

Finländskt mänskorättsarbete drabbas av ett hårdare debattklimat

”Också i Finland begränsas mänskorättsarbetet, även om det sker mera diskret, säger Anu Tuukkanen.

Det största hotet utgörs av den ökade hatretoriken. Den påverkar mänskorättsaktivism i form av självcensur och försvagar organisationernas verksamhet. Hatretoriken drabbar särskilt diskussioner om flyktingars och asylsökares rätt diskussionen om våld mot kvinnor. 

Statens åtgärder har långt gående följder på mänskorättsarbetet i Finland. Många upplever att våra myndigheter varit alltför slapphänta i förhållande till hatretoriken. Det har lett till att rasistiska och diskriminerande uttalanden om flyktingar har normaliserats, säger Tuukkanen.

Internationella avtal förpliktar

Mänskorättsaktivisterna ställning har försvårats i takt med att de internationella attityderna förändrats. På 1990-talet vill största delen av världens länder framstå som försvarare av mänskliga rättigheter. Idag är det inte längre självklart att det är så.

Nationalismens framväxt har gjort att nationerna har vänt sig inåt. Hotet från terrorismen och diskussionen om säkerhet prioriteras högre än mänskliga rättigheter. Samtidigt försöker eliten hålla sig kvar vid makten genom att tysta de kritiska rösterna.

Internationell rätt förpliktar nationerna att trygga de mänskliga rättigheterna. EU stöder mänskorättsaktivisternas arbete och kräver av sina medlemsländer att de mänskliga rättigheterna efterlevs. 

Mänskorättskämparnas arbete hotas dock av stater som vänder sig inåt och myndigheter som negligerar internationella avtal. Samtidigt behöver mänskorättsaktivisterna mera stöd än någonsin tidigare.

Amnestys internationella kampanj Brave jobbar för att synliggöra mänskorättsarbetet allt mer.

Text: Milja Komulainen
Foto: Gordon Johnson, Pixabay

Texten publicerades först i Amnestys tidning nr 3/2017 och på Amnestyn webbplats 10.11.2017

Artiklar

Människofiskare och människorättskämpar

Människofiskare - Människorättskämpar

När Jesus kallar sina lärjungar bjuder han dem att bli ”människofiskare”. Flera av lärjungarna var yrkesfiskare så för dem var det ett ord som de kunde ta till sig och relatera till. Till och med dra på mun åt. Men vad kallade då Jesus sina lärjungar till? Vilket uppdrag och vilka uppgifter hade han tänkt för dem när han ropade Gennesaretstranden: Kom och följ mig. Jag skall jag göra er till människofiskare” (Mark. 1:17).

läs mer
Martta, en mänskorättskämpe nära dig

Marttas berättelse

Mina föräldrar flydde från Karelen. Att tvingas lämna sitt hem och land är något man aldrig hämtar sig ifrån, det lämnar spår för alltid. Hem och trygghet är allas rätt. När man tvingats fly lämnar man sitt hem och sina ägodelar och en del av sin kultur bakom sig. Ingen ska behöva ge upp sitt språk, sin kultur eller religion. Finland har alltid varit mångkulturellt.

läs mer
President Tarja Halonen

Kvinnors arbete kan och bör sporras även av församlingarna

I år är Ansvarsveckans tema Kvinnors arbete. Temat är både intressant och utmanande. Vår omgivning är ju full av det arbete som kvinnor både gjort och gör. Tyvärr syns detta inte i länders ekonomiska statistik och kvinnorna är ofta utan juridiskt skydd. En viktig fråga är om kvinnor fritt kan välja vilket arbete de vill ha och är lämpade för, och om de är jämställda med männen i sitt arbete.

 

läs mer
Bild: Albin Hiller/WCC

Från marginalisering till delaktighet – kvinnors röst och kyrkorna

Kvinnors röst måste stärkas.

Kyrkornas världsråds dokument Tillsammans för livet uppmanar kyrkorna att riva strukturer som bidrar till ojämlikhet.

läs mer
I staden Sargodhan som är känd för sina förlegade attityder har många kvinnor börjat köra moped eller motorscykel för att utmana traditionella könsroller som upprätthåller diskriminering och våld mot kvinnor. Kvinnor lär sig att köra och ta plats i det offentliga rummet. Det gör kvinnors och flickors liv tryggare på gatorna i staden. Bild: UN Women/Henriette Bjoerge

Våld mot flickor – ett globalt människorättsproblem

Vad är våld mot kvinnor och vad beror det på?

Våld på grund av kön drabbar alla kön då rådande normer inte tillåter avvikande könsroller och könsidentiteter. De flesta som drabbas är kvinnor och flickor, vilket beror på ojämlikhet och djupt rotade marginaliserande attityder i många kulturer.

läs mer
Åttio kvinnor kom för att berätta sin historia för Filantropias besökare i Batu 2014.

Kvinnokooperativ ger välfärd åt alla

Filantropias matsäkerhetsprojekt i Batu, Egypten, har i samarbete med lokalorganisationen Maedot haft en positiv effekt för både mödrar och deras familjer.

År 2013 hjälpte Maedot kvinnor från staden Batu att utbilda sig till småföretagare. De bildade en lånefond för 200 kvinnor och efter två år hade 15 kooperativ grundats med 500 kvinnor varav 70 procent startade egna företag.

läs mer
Foto: Plan International Suomi

Alla vinner på att ge flickor rättigheter

Varför är flickor särskilt utsatta?

Flickor anses inte ha samma värde som pojkar. Flickor gifts bort medan pojkar ska försörja familjen. Männen i familjen bestämmer om flickorna, deras livsval, studier, äktenskap och rörelsefrihet. I utvecklingsländerna marginaliseras flickor på grund av ålder, kön och fattigdom

läs mer